Frågor och svar / Vad är en kreditupplysning?

Vad är en kreditupplysning?

Genom en kreditupplysning kan banker, långivare, företag och andra aktörer få information som de sedan använder till sitt beslutsunderlag. Kreditupplysningen visar en sammanställning över en persons ekonomiska situation och används ofta som ett beslutsunderlag i samband med att du ansökt om ett lån eller kredit. Handlar du på nätet, och väljer faktura som betalmetod, kan det också krävas en typ av kreditupplysning.

Om det framgår av kreditupplysningen att du t.ex. har obetalda skulder, är sannolikheten lägre att du blir beviljad lånet eller kredit du ansökt om. Däremot, om du har en stabil inkomst och inte har några skulder eller betalningsanmärkningar är sannolikheten större att du blir beviljad lånet eller krediten.

Varför görs det en kreditupplysning?

En viktig anledning till att långivaren eller företaget tar en kreditupplysning är för att försäkra sig om att du kan betala tillbaka. Om det handlar om lån så tar långivaren även i beaktning din förmåga att betala räntan och eventuella amorteringar.

Alla banker, långivare och kreditgivare är skyldiga, enligt konsumentkreditlagen (KuL), att göra en kreditprövning på dig som privatperson innan de beviljar ett lån eller kredit som du har ansökt om. Det spelar ingen roll hur stort lånet eller krediten är, en kreditupplysning måste alltid göras.

Konsumentkreditlagen innebär också att du som privatperson, närsomhelst, kan begära ut en upplysningskopia som innehåller motsvarande information som kreditupplysningsbolaget har lämnat ut om dig.

Två typer av upplysningar: Person- och mikroupplysning

Det finns två olika typer av kreditupplysningar som används i olika syften. Kreditupplysningar kan se olika ut, beroende på hur mycket information som efterfrågas. Det vill säga, hur mycket underlag banken, kreditgivaren eller hyresvärden behöver för att kunna fatta ett beslut.

Personupplysning

En personupplysning innehåller mer information och används oftast när det gäller låneansökningar. En personupplysning innehåller mer information för att långivaren ska kunna göra en helhetsbedömning av din ekonomiska situation. Personupplysningar registreras och sparas i 12 månader, och om det sker många personupplysningar på dig inom en kort tidsperiod så kan det påverka din kreditvärdighet.

Personupplysningar innehåller vanligtvis:

• Namn och adress
• Allmänna uppgifter (civilstånd, folkbokföring och historisk adress)
• Inkomstuppgifter (taxerad inkomst sedan två år tillbaka)
• Fastighetsinnehav
• Lån och krediter
• Betalningsanmärkningar
• Skuldsaldo hos Kronofogden
• Registrerade kreditupplysningar (sedan 12 månader tillbaka)

Mikroupplysning

En mikroupplysning är mindre omfattande än en personupplysning. För enklare beslut kan det därför räcka med en mikroupplysning t.ex. om du handlar på nätet. En mikroupplysning registreras inte och påverkar inte din kreditvärdighet.

Mikroupplysningar innehåller vanligtvis:

• Namn och adress
• Betalningsanmärkningar
• Skuldsaldo hos Kronofogden

Vem får begära en kreditupplysning?

Det måste finnas ett legitimt skäl till att ta en kreditupplysning. Det innebär att företaget ska vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig, eller att de har en annan anledning att göra en ekonomisk riskbedömning på dig. Ett legitimt skäl kan exempelvis vara om du gör en låneansökan hos en bank, har handlat på faktura (kredit) eller ska hyra en lägenhet.

Kreditupplysningar måste utfärdas via ett kreditupplysningsföretag. Banker, företag och andra aktörer tar alltså hjälp av kreditupplysningsföretagen för att få ett underlag till sitt beslut. Kreditupplysningsföretagen har ingenting med beslutet att göra, utan bistår endast med informationen som banken, företaget eller aktören sedan tar ställning till.

Har du frågor kring varför ett företag har tagit en kreditupplysning på dig bör du kontakta frågeställaren för att ta reda på i vilket syfte du blivit omfrågad.

Frågor och svar / Vad är en kreditupplysning?