Sociala medier – en ny verklighet

Vi kommunicerar allt mer via uppkopplade enheter och våra sociala liv har onekligen förskjutits till digitala plattformar. Precis som socialt umgänge i skolan eller på arbetsplatsen framkallar även sociala medier både positiva och negativa känslor. Att påstå att en kränkning som sker online inte skulle vara verklig är således kränkande i sig. Med detta sagt måste vi ta problemen med mobbning och hat som sker på nätet på allvar. Näthat och nätmobbning påverkar nämligen barn och ungdomars psykiska mående negativt. Och vad är viktigare, eller mer verkligt, än det?

Möjligheter till kommunikation och sammanhang

Sociala medier är ständigt närvarande för att tillgodose våra behov av socialt umgänge. I samma stund som vi tar ett foto kan vi få det publicerat – antingen i ett privat meddelande eller i öppna forum och flöden. Vidare går vi med i diverse vänskaps- och intressegrupper med personer som delar samma intressen. Och så fort vi söker social stimulans finns det bara några enstaka klick bort. Sammantaget har den digitala utvecklingen skapat oändliga möjligheter för oss att finna sammanhang, liksom att kommunicera med människor i hela världen.

Är det digitala samhället skadligt?

Som vid all snabb utveckling uppstår nya problem som är svåra att handskas med till en början. Idag är det till exempel flitigt debatterat huruvida det uppkopplade samhället kan vara skadligt. Denna oro avser framförallt våra barn och unga som många tycker spenderar allt för mycket tid vid sina skärmar. Men forskningen visar samtidigt att regler och förbud sällan är den rätta vägen mot förbättring. Istället bör vi närma oss den nya verkligheten och acceptera att dagens samhälle kräver att vi ständigt är uppkopplade. I slutändan kan vi inte bortse från det faktum att internet består av både bra och dåliga sidor. Därför bör vi istället fokusera på hur vi kan använda dagens teknik på ett ansvarsfullt sätt.

Våra uppkopplade liv är verkliga – precis som näthatet

På frågan huruvida sociala medier är verklighet eller inte råder inga tvivel. Naturligtvis utgör den digitala världen en del av dagens verklighet. Därför påverkas människor av det som händer online på samma sätt som i det övriga livet – det vill säga både positivt och negativt. Samtidigt lider fler barn och ungdomar än någonsin tidigare av psykisk ohälsa. Detta har delvis kopplingar till den utsatthet som många upplever på sociala medier. Nya begrepp som näthat och nätmobbning är nämligen ett växande problem som kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Av denna anledning måste vi anpassa oss efter tiden och se till att skapa ett tryggt och säkert klimat online. Inte minst genom att ta bort kränkande publiceringar och kommentarer så fort som möjligt.

Baksidorna med sociala medier

Facebook, Instagram, Tiktok, Snapchat, Steam och WhatsApp. Att kommunicera och publicera via dessa kanaler är lika självklart för många som att äta eller sova. Med andra ord har smartphones och andra uppkopplade enheter i allra högsta grad integrerats i våra liv. Här sköter vi bland annat en stor del av vårt sociala umgänge och skapar nya bekantskaper och vänner. Men allt är som sagt inte guld och gröna skogar. Elaka och direkt kränkande kommentarer är tyvärr vanligt förekommande. Till skillnad från sådant som sägs mellan fyra ögon kan publiceringar online spridas vidare och skadorna växa sig större. Förvisso kanske den som ligger bakom publiceringen egentligen inte ämnar skada någon. Men i slutändan är det den som känner sig kränkt som avgör om bilden eller kommentaren är kränkande eller inte.

Därför är det viktigt att närma sig barnen utan att döma

Det är vanligt att den som känner sig kränkt eller utsatt på sociala medier inte berättar om sina problem. Känslor, som till exempel skam, riskerar att bli ett hinder för att våga söka den hjälp man behöver. Dessutom saknar vuxna ofta förståelse för den värld barnen befinner sig i, vilket gör det ännu svårare för barnen att öppna sig. Enligt Elza Dunkels, en av landets främsta forskare på området, är nätet i grunden positivt för de allra flesta unga. Hon understryker även vikten av att närma sig barnens digitala liv och inte nödvändigtvis se det som ett problem. Med en öppen dialog och visad förståelse ökar nämligen chansen att barn och unga berättar om sina negativa upplevelser.

Risken att drabbas skiljer sig mellan olika grupper

En enkätstudie från 2018 på Lunds Universitet visar att det finns tydliga kopplingar mellan näthat och psykisk ohälsa. Risken att drabbas är större för tjejer än för killar och allra högst är risken för personer med funktionsnedsättningar. Vidare mår trans- och icke-binära personer generellt sämre än CIS-personer enligt en studie av Transgender Europe. Detta kan delvis bero på att de utsätts för just näthat och nätmobbning. Enligt organisationen Friends rapport från 2017 utsattes var tredje barn eller ungdom samma år för kränkningar online – via sin telefon, dator eller surfplatta.

96 % av anmälningarna läggs ner av Polisen eller åklagare

Det är tyvärr sällan polisen klarar upp brott som handlar om näthat eller kränkningar online. Detta beror dels på att det kan vara svårt att identifiera och väcka åtal mot den misstänkte och att bevisen för att ett brott har skett är bristfälliga. Däremot finns det andra sätt att skydda dig själv och dina närstående mot denna typ av brottslighet.

SkimSafe – hjälper dig som blir utsatt för näthat

SkimSafe bidrar med juridiskt stöd och hjälp med att ta bort kränkande innehåll från internet eller sociala medier som Facebook, Instagram, Snapchat och TikTok. Detta sker bland annat genom att skicka ett kravbrev till den person, eller de personer, som ligger bakom publiceringarna. I brevet begär vi att innehållet ska tas bort omgående för att personen i fråga inte ska bli stämd i domstol för förtal. Om gärningspersonen eller personerna inte tar bort materialet så kan SkimSafe bekosta en stämningsprocess i domstol. SkimSafe tar även kontakt med företagen som ligger bakom plattformarna och kräver att materialet försvinner. Om skäl finns att anmäla brott, som till exempel förtal eller olaga hot, hjälper vi även till med polisanmälan utöver att driva ärendet vidare i domstol.